 - Laisälven - Till startsidan | Fiskevatten i Lappland
Älv i västra mellersta Lappland, ca 170 km lång, inom Arjeplog och Sorsele kommuner. Har sina källor i fjällsjöar på norska sidan av gränsen, vid Nasafjäll. Flyter genom fjällandskap. Rinner igenom sjöarna Mittisjön, Gautsjön och Laisan, mynnar ut i Vindelälven i Nedre Gautsträsket vid Laisheden. Största biflöde är Dellikälven. Kanske mest känd för sitt harrfiske i de nedre delarna medans de övre delarna bjuder på fint öringfiske. Även röding finns i de övre delarna. Övre Laisälvssträckan ovanför Adolfström innehåller inga större sel och är cirka 5 mil långt. Vattnet är klart med ljusa sandbottnar och är känd för sina fina öringar men som är väldigt skygga.
Sträckor: Övre Laisälven ned till
Yraft täcks av Arjeplogskortet med fiske ovanför
odlingsgränsen. Dessutom ingår
Gautsjön.
Biflöden som ingår är Hurasjåkkå, Barasjåkkå och Viejeströmmen. Adolfströms samfällighetsförening
Yraft och Gaskajaure (Mittisjön)
samt strömmarna vid Adolfström och Gauto ingår i Adolfströms
samfällighetsförening som har eget fiskekort. Se Adolfströms erbjudande om fiskpaket med båt/kanotuthyrning i övre Laisälven på sidan: http://www.adolfstrom.com/beskrilaisan.html Laisvalls fiskevårdsförening Björkliden SFF Laisälvens FVO Finns även sjöar inom detta FVO. Örnäs-Forsnäs Samfällighetsförening
Fiskeguider, fiskecharter Adolfströms Handelsbod & Stugby, även båtuthyrning i Laisälven
Boende/Logi Adolfströms Handelsbod & Stugby Stora Björnstugan, Laisvall
Redskapsbutiker -----
Turistinformation
Externa länkar http://www.bjorkliden-laisalven.info/
Fiskeartiklar om Laisälven
Fluga i vildmark, bok av Carsten Lorange Fjälläventyr i tre steg för bästa
upplevelsen Räkna med Laisälven
Välkommen att skicka in fiskeinfo eller fiskerapporter angående Laisälven till oss, maila hit
Från 2012-06 <xx>< Från Jan Thorve 2001: <xx>< Dennis Nilsson skriver 2005: Jag kan rekommendera några av de mer kända namnen som Luspeforsen eller varför inte Övre Trollforsen. Ett ställe jag kan rekommendera är där Dellikälven har sitt sammanflöde med Laisan. Här skall harrfisket vara ypperligt <xx>< Jens skriver: Hästskoforsen i Laisan/Laisvall. Bätre blir det inte efter harr, öring och sik. <xx>< Erik Sörensen skriver 2008: Jag rekommenderar områdena nedströms Laisan, dessa är jättebra harrvatten. <xx>< Patrik E. skriver 2009: Jag har själv fiskat sträckorna från björkliden upp till Laisan men föredrar björklidens sträckor då man får enormt bra sträcka på ett fiskekort. Fisket domineras av Harr med inslag av öring som bonus då superpuppan varit mycket givande under dagen. Vakar inte fisken har haröra varit den fluga som jag fått mycket Harr och öring på. ibland startar även stora kläckningar an mickrogula dagsländor ca: storlek 16 på krok. Såklart fiskar E-12 eller liknande imitationer väldigt bra. Vill man ha kilosharr har man goda chanser kring björliden då denna sträcka är kraftigt (utmärkt) reglerad med max två ädelfiskar per person och dag med minimått på 40 cm. Jag har varit på denna plats i två år och det tredje blir V.30 i år. Jag har haft otroliga fisken på natten efter harren då nattsländerna svärmat. Förra året fick jag många harrar kring 8 hg och några kring kilot så denna plats rekomenderar jag verkligen. <xx>< Från 2010-09 <xx>< Från 2011-05 <xx>< Från 1999, av Erik: Storlaisan Storlaisan är tre mil lång och påminner lite om en norsk fjord. Den är mycket djup, på sina ställen över 60 meter. På senare år har stora utsättningar av röding gjorts och pimpelfiske på vintern börjar ge bra fångster. På sommaren har trollingfiske efter röding och öring också börjat ge resultat. Varje år rapporteras det också om nätfångade öringar med vikter på över sex kilo. Sträckan Laisluspen-Björkliden Första forsen efter Storlaisan heter Laisluspen. Forsen är endast cirka 400 meter lång men erbjuder ett fantastiskt harrfiske när Laisälven börjar sjunka efter fjällfloden. Här har jag sett mitt livs största vakfest en kväll i slutet av augusti. Det var säkert ett hundratal harrar som kalasade på nykläckta dagsländor. Här kan det dock bli trångt med sportfiskare. En dag i augusti 1999 var vi 14 fiskare på denna korta sträcka. Det blev mycket kaffedrickande och småpratande vid elden den kvällen. Alla fick dock bra med harr och själv tog jag ett par fina harrar på drygt halvkilot. Efter Laisluspen följer det två kilometer långa Ackerselet innan Ackerforsen tar vid. Från Ackerforsen är det cirka sex kilometer till gränsen för Björklidens skifteslag där nytt fiskekort börjar gälla. Sträckan omfattar flera forsar och mindre sel. Här finns den klipprika Hästskoforsen samt Brattforsen. Vid Hästskoforsen finns en fiskecamp, Dellikvallens fiskecamp. Strax söder om Hästskoforsen kommer älvmötet med Dellikälven. På hela sträckan finns det gott om både harr och öring. I dessa forsar är Gul forsslända vanlig. Jag har varit med om öringar som varit helt selektiva och endast tagit nykläckta Gula forssländor. Sträckan är lättåtkomlig då det finns skogsbilväg längs nästan hela älven. Vid Hästskoforsen finns en hängbro över älven med gångavstånd över till Dellikälven. Björklidens skifteslag Björklidens skifteslag omfattar en åtta kilometer lång älvsträcka. Jag har endast fiskat här en gång och det var den 4:e augusti 1999. Det blåste hård, kall nordanvind och bara någon enstaka harr vakade. Fisket blev därefter med endast en liten matfisk som resultat. Älven är dock helt perfekt för flugfiske efter harr. Karakteristiskt för området kring Björkliden är förekomsten av stora sandåsar och sandnipor. Älven är relativt bred och lugnflytande med en markerad djupfåra. Forsarna är ganska korta och inte så strida. Det är därmed ganska lättvadat och lättfiskat. Bilväg finns fram till Björkliden, där man också kan hyra stugor. Laisälvens fiskevårdsområde Laisälvens fiskevårdsområde sträcker sig från Björklidens skifteslag till Länsgränsen mot Västerbotten, en sträcka på nästan tre mil. Från Björklidens skiftesgräns till Marielund, en sträcka på 10 kilometer, dominerar forsar och mindre sel. Älven är mycket varierad med både lugna och vilda forsar, sandgrund och klipphällar, grunda och djupa strömmar. Här finns all variation en flugfiskare kan tänka sig. Och harrfisket är det bästa tänkbara. Min största harr sommaren 1999 var på 51 centimeter. Här finns också grov öring. Forsarna heter Deppisforsen, Sadeforsen, Länningforsen och Holmselforsen. Det finns vindskydd och rastplatser med färdighuggen ved vid Sadeforsen och Holmselforsen, dit det också finns bilväg. Uppströms Sadeforsen på västra sidan älven finns även en koja som är öppen för allmännheten. Båt finns att hyra så att man kan ta sig över älven. Fiskevårdsområdet är mycket välskött och det är trevligt att komma till de städade och välordnade rastplatserna. Efter Marielund följer ett stort sel som vid Strycka avslutas med två korta forsar, en kort fors en kilometer uppströms vägbron och en vid vägbron. Strax intill vägbron finns också ett vindskydd. Forsen vid Strycka rinner ut i Granselet som är 10 kilometer långt. Granselet övergår till älv vid Luspeforsen. Luspeforsen är en klipprik fors med lugna djupströmmar som avslutas med ett vacker fall. Nedströms fallet följer den grunda Per Jonsforsen där ett avlångt stengrund gör det vadbart långt ut i älven. Luspe- och Per Jonsforsen bär tydliga spår av flottningsarbeten med stora stenkistor. Här finns också Luspekojan, en gammal flottarkojan som är öppen för allmänheten. Det finns även flera vindskydd. Strax före länsgränsen avslutas Laisälvens fiskevårdsområde med Ågotsforsen. Ågotsforsen är den enda forsen inom detta fiskevårdsområde som jag ännu inte fiskat i. Flugtips: Imitationer av nattsländor och dess puppstadie utgör vanligtvis grunden för flugfiske i strömmande vatten och Laisälven är inget undantag. I min flugask representeras de av Superpuppa och varianter av Europea-12. Nattsländorna i Laisälven har vanligtvis en ljusbrun kropp och jag fiskar därför uteslutande med bruna varianter. Förutom nattsländor finns ytterligare några flugor som man bör ha med sig. Tidigt under säsongen förekommer ibland rikligt med gul forsslända. Främst öringen men ibland även harren kan då vara helt selektiv och enbart ta på gula flugor. Den svarta hagtornsflugan kan vissa år förekomma i stor mängd. Den regniga sommaren 1998 var harrmagarna fulla av dessa flugor. Jag brukar fiska med en variant av Rackelhane med svart kropp och vit vinge. Alla svarta flugor med ljusa vingar som exempelvis Coachman bör vara bra när hagtornsflugor kläcker. Under höstfisket använder jag främst imitationer av myror och ibland även getingar. Sommaren 2000 fiskade jag framgångsrikt med en variant av en nattsländepuppa som helt enkelt var en europea 12 utan vinge. Det var av en ren slump en julinatt vid Sadelforsen som jag kom på att fiska med denna vingeslösa variant. Harren hade börjat att vaka ordentligt i en strömkant alldeles intill land. Jag provade som vanligt med en högt flytande europea 12 med polyvinge. Harren var dock helt ointresserad och kunde vaka precis intill flugan utan att hugga. Med en europea 12 med fjädervinge fick jag några tveksamma hugg. Men när vingen lossnade och flugan låg djupt i vattenytan högg harren utan minsta tvekan. Sedan dess har jag fiskat mycket med denna "europeapuppa" och jag tycker att den fiskar bättre än andra puppor som exempelvis klinkhammer.
<xx>< -- <xx>< -- <xx><
Från 2015-06-04 <xx>< -- <xx>< -- <xx><
(c) Cinclus C 2016 |
|
